Mantorp
hejsan morsan hejsan stabben, här är brev från älsklingsgrabben!
Jag kom precis hem från Samuel och fick sån jävla lust att blogga alltså! Så jag tänkte berätta lite om mitt förflutna.
Innan jag flyttade dit jag bor nu bodde jag i Mantorp. Dock bara i två år. Men iaf, När jag började där vart jag mobbad och slagen. Jag hade det verkligen eftersom jag blivit mobbad nästan hela livet. Jag sa till en fröken efter två veckor av psykisk och fysisk smärta. Då kom det fram att eleverna störde sig på mig efter som jag "vågade prata" Dom ansåg att som ny måste man vara tyst. Man fick inte försöka bli vän med någon för då ansågs man som dryg. Men efter att tag var det uträtt. Sedan fick jag vänner och allt blev bra. I 7:an hängde jag fortfarande ihop med den ända vän jag fick när jag började i mantorp från början, Hannah. Hon och jag har varit vänner i 3 år nu. Men i 7:an blev jag mer och mer populär bland de äldre killarna. Troligen för min stora byst. Men jag blev tillsammans med en kille som hade rätt så mycket status och då började jag verkligen få respekt. Jag trivdes med mitt nya jag och börja playa runt bland de äldre och intresserade killarna. Tillslut vart alla tjejer emot mig eftersom jag hade så många killar efter mig jämt. Men det löste sig också med tiden.
Nu i dag älskar jag mantorp och mina vänner där. Jag ska dit och hälsa på på Fredag!
//Izabelle
Kommentarer
Postat av: kkk
Slagen myta lite till ?
Postat av: Anonym
slagen? WUUTAFACK? du blev ju aldrig slagen!
Håller med kkk, lite myt...
Postat av: victoria
varför ljuger du? du blev aldrig slagen?
Postat av: llll
Hahhahahahahaa Izza, du var ju verkligen "jättepopulär" bland de äldre killarna. Playade runt? Du menar med Lampan och Putte? Två killar, wow.. Btw, för dina stora "byst"? Du menar falukorvarna? :-))))
Tro inte att du var så jävla populär och cool när du faktiskt inte var det, omg..
Trackback